Efter en händelserik och rolig 4-veckors semester med hela lilla familjen, är det nu skönt att vara hemma och ha lite vardag igen. Johan jobbar heltid och jag och Doris är hemma och har det mysigt. Hittills idag har Doris sovit, badat och hoppat i sin hoppgunga. Hon har börjat fatta grejen med den nu!
Doris har börjat få smakportioner av puré och gröt varje dag nu, och det krånglade till det för hennes lilla mage. Fem dagar gick utan att hon bajsade. Så hon fick katrinplommonpuré hela helgen, och då löste det sig...
Hon har blivit så stor! Känns liksom inte som en bäbis längre, utan som en "riktig" liten människa! Hon verkar veta mer vad hon vill, har lärt känna världen lite. Och det känns inte alls svårt och nervöst att vara mamma längre, som när hon var alldeles ny. Men nu kommer det här med mat, som ett nytt kapitel i hennes liv. Jag har varit och hyrt en bröstmjölkspump som jag ska träna med, tills jag ska börja jobba två dagar i veckan i andra halvan av september, när hon blivit ett halvår. På det viset tänkte vi bibehålla amningen ett tag, eftersom det funkat så bra. Det har dock inte blivit av att jag provat pumpen än, vet inte riktigt när det ska bli av, eftersom Doris ammar stup i ett... Och så känns det lite läskigt. Jag vill liksom skjuta upp tankarna på att jag ska börja jobba. Det ska visserligen bli roligt att komma tillbaka till jobbet, men väldigt pirrigt att lämna Doris! Nu är det ju hos sin egen pappa jag lämnar henne, men jag känner mej ändå orolig för om hon ska längta efter mej. Och så VET jag att JAG kommer att längta efter HENNE massor. Jag är ju van att alltid vara nära henne och se till att hon har det bra. För Johans skull tycker jag iallafall att det ska bli kul att de får vara ensamma hemma och lära känna varann utan att jag är där och lägger mej i hela tiden.
Inlägg
